Villa Tellina har genomgått förändringar och reparationer särskilt under åren 1943 och 1955. Byggnadens ursprungliga yttre har dock bevarats relativt väl. Villan är en av områdets äldsta och vackraste, och både dess byggnadshistoriska värde och miljövärde är betydande. I detaljplanen är byggnaden markerad som skyddad.
Som villa – en klassisk skönhet
”Vi är ett av Finlands äldsta familjeföretag som har drivit pensionat redan i fjärde generationen, och den femte generationen har just tagit över rodret”, berättar Villa Tellinas nuvarande värdinna Mira Haahti, vars makes släkt fortfarande äger villan.
Pensionatsverksamheten började en gång i tiden med viljan att erbjuda villalivets glädjeämnen även för helt vanliga människor. ”Tanken att det goda tillhör alla är fortfarande vår verksamhetsidé”, säger Mira.
Mira berättar många historier om villans olika skeden. ”Det har alltid funnits sommargäster i villan. I början hyrde man ut hela huset, men efter olika busstreck och stölder stängdes delar av våningarna för privat boende. Numera används endast bottenvåningen för gästernas boende och måltider. På övre våningen ordnar vi konstutställningar. Villans torn är stängt av säkerhetsskäl – trapporna dit är i farligt skick.”
Föremål har försvunnit
Trots att renoveringarna har genomförts med respekt för traditionerna har en del av herrgårdens praktfulla inventarier tyvärr försvunnit genom åren. ”Till exempel kapades och stals huvuden på de marmorkvinnor som prydde den magnifika öppna spisen i salongen. En gång, inför en större renovering, var vi tvungna att flytta möbler ut på gården – de blev stulna.”
Den senaste renoveringen, utförd av Miras make, var minst sagt utmanande. ”Tornets tak och dess nedre del kunde bara målas genom att hänga upp och ner från taknocken i sele. Det var ganska vilt att se”, skrattar Mira.
I de ursprungliga ritningarna fanns bland annat drakmotiv. ”De förverkligades aldrig”, vet Mira.
Spökhistorier
Från drakmotiven är det naturligt att gå vidare till frågan: spökar det i villan?
”Självklart. Och mycket! Jag har själv upplevt det flera gånger, främst genom att föremål tydligt byter plats utan förklaring.”
Mira går med på att berätta om några av sina upplevelser. Hon är också bildkonstnär. ”Tidigare målade jag även nattetid när inspirationen slog till. Det gör jag inte längre, för en gång när jag målade på natten flög något genom mitt hår, ackompanjerat av ett skrikande ljud. Dessutom hörs märkliga ljud i villan. Men det allra märkligaste hände när jag en gång, helt undantagsvis, tog en liten tupplur på soffan mitt på dagen. Jag vaknade av lukten av cigarettrök. Ingen röker inomhus i villan. Men förr rökte mormor som en borstbindare. Sedan hördes en röst som mycket strängt sade till mig: Här sover inte värdinnorna. Gå till arbetet!”
Villan, som fortfarande fungerar som pensionat, byggdes av sågverksägaren Jakob Kronqvist från Virkkala. Den stod färdig år 1880, före den egentliga tomtindelningen för villor. Ritningarna gjordes av arkitekt R. Grönholm.
No layouts found
