Historiska Hangö

Hangö har i alla tider haft ett strategiskt viktigt läge som i hög grad kommit att påverka stadens och hela områdets historia, som stundom varit mycket krigisk. Spåren av Hangös krigstida historia sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden och mycket intressant finns synligt ännu idag.

Staden grundas

Hangö har en dramatisk historia som är nära förknippad med sjöfart. Som hamnplats nämns Hangöudd första gången i slutet av 1200-talet.

Från och med 1400-talet användes “Gäddtarmen”, sundet mellan två öar utanför den sydligaste spetsen, som rastplats för sjöfarare, som i väntan på förligare vindar ristade in sina namn och vapen i klipporna.
Hangö hamn togs i bruk då järnvägen till Hangö blev färdig 1873. År 1874 grundades Hangö stad.

Citat ur stadens “nådiga fundationsbrev 1874″:

“Vi Aleksander den Andre, med Guds Nåde, Kejsare och Självhärskare över hela Ryssland, Tsar av Polen, Storfurste till Finland etc. etc. etc. göre veterligt: att Vi, på ekonomie Departementets i Vår Senat för Finland underdåniga framställning och med avseende jämväl å Generalguvernörens över landet tillstyrkan, funnit gott i Nåder anbefalla att en sjö- och stapelstad, som kommer att benämnas Hangö, skall anläggas å det såkallade Hangölandet…”
(Källa: Birgitta Ekström, Hangö- Årtalen berättar)

kylpylä

Badhusparken

Kring sekelskiftet 1900 byggdes Badhusparkens villaområde. En badort hade fötts. Villorna representerar en dekorativ träarkitektur och de ritades av välkända arkitekter. Badanstalten fick stora skador under fortsättningskriget och revs efter kriget.

Krigshistoria

Hangöudd har ett strategiskt viktigt läge och har därför varit skådeplats för många krig. Redan på 1600-talet uppbars tull längst ute på udden och även en liten skans byggdes. Svenskarna började bygga fästningar på udden vid slutet av 1700-talet, då tre holmar utanför Hangö befästes. På 1810-talet tog ryssarna över och fästningarna på Hangöudd utgjorde en del av Peter den Stores marina försvarsanläggningar. Hangöudd utarrenderades som en flottbas till Sovjetunionen efter vinterkriget. Frontlinjen gick i Lappvik då fortsättningskriget började och blodiga strider fördes på öarna runt om udden. I början av december 1941 återerövrades Hangö och de evakuerade Hangöborna kunde återvända för att bygga upp staden som hade drabbats hårt under kriget.

Industrin, hamnen och turismen kom att fungera som stöttepelare för stadens utveckling, och är än idag Hangös viktigaste näringsgrenar.

 

Tips!

Lär dig om krigshistoria på Hangö frontmuseum. Frontmuseet i Lappvik ligger i autentisk omgivning, där stridslinjen gick sommaren 1941. I terrängen kring museet syns ännu spår från kriget, vilka presenteras längs den så kallade ”Krigsstigen”. Den förnyade basutställningen fokuserar på händelserna vid Hangöfronten under krigsåren 1939 – 1941.

Krigsminnen

Besöksmål (1940-41)

– Frontmuseet: presenterar Finlands historia och krigen, beläget på det krigstida frontavsnittet i Lappvik
– Pionjärernas minnesmärke: Minnesmärket över de stupade pionjärerna bär namnen på 22 stupade, av vilka 13 dog i en explosionsolycka 30.06.1942. Vapenbröder reste statyn år 1942. Minnesmärket ligger ca 14 km från Hangö centrum, vid Sandö Gårdsväg (Krogarsvägens och Hangöuddsvägens korsning).
– Luftvärnsbatteri i Folkparken
– Lätt kustbatteri på Kråkudden
– Lätt kustbatteri och ett starkt maskingevärnäste på Parkbergen
– Fundament för 305 mm järnvägskanon på Tvärminne kanonbangård
– Det sovjetiska monumentet vid Täktomvägen: Invid monumentet har 453 sovjetiska soldater begravts (267 är okända). Soldaterna stupade i fortsättningskrigets strider.

Övriga besöksmål

– Krigargraven, Nya begravningsplatsen, Östra allén
– Veteranminnesmärket, Berggatan
– De rödas grav, Nya begravningsplatsen, Östra allén
– Ortodoxa begravningsplatsen, Notholmsvägen
– Minnessten för de ingermanlänningar som begravats i Hangö, Nya begravningsplatsen, Östra allén

Frihetsstatyn

Frihetsstatyn i Hangö restes år 1921 till minnet av de tyska truppernas landstigning år 1918. När hangöborna återvände efter den ryska arrendeperioden (1940-41) var frihetsstatyn riven. Stenarnas skador reparerades och monumentet restes på nytt år 1943, men revs igen år 1946. Frihetsstatyn restes för tredje gången år 1960 med en ny text “För vår frihet”. Statyn finns vid stranden i ändan av Boulevarden. Frihetsstatyn planerades av Ilmari Wirkkala och Leonard Savola (Granit) och gjordes av skulptör Bertel Nilsson.

Emigration

Under åren 1880-1930 emigrerade nästan 400 000 finländare, av dem ca 250 000 via Hangö, till Amerika, Kanada och Australien för att söka sin lycka. De reste med ångbåtar lastade med smör, som var en viktig dåtida exportvara, till England och fortsatte därifrån till en ny kontinent. Udden bevakas fortfarande av “Hangös öga”, Russarö fyr, vars blinkande ljus ofta utgjorde en sista hälsning från fosterlandet.

Citat ur Zacharias Topelius dikt “Hangös öga”:

“Jag är ej himlens stjärna, jag är en nattlig fyr;
på Hangös berg är jag det torn, det höga,
som leder seglarns kosa, när dagens strimma flyr
och klippor lura, dem han vet så föga.
Jag vänder om min lykta, än mörk, än åter ljus;
var sjöman ser min flamma i havets vilda brus
och säger lugnad: ’Det är Hangös öga’.”

 

Tips!

Följ i emigranternas fotspår. I Hangö kan du än idag följa i emigranternas fotspår och bl.a. se emigranthotellet, avresehamnen, minnesmärket och besöka Parkbergen där emigranterna dansade innan de avreste från hemlandet till Amerika!

Minnesmärken från emigrationstiden

Emigrantmonumentet, Havsgatan

På strandklipporna står ett minnesmärke, som restes 1967 till minne av den stora emigrationen 1880-1930. Minnesmärket planerades av skulptören Mauno Oittinen. Överst kan man se tre tranor, som lyfter ut över havet. Suomiseura lät resa monumentet tillsammans med 93 kommuner vilka hade förlorat minst 10% av sin befolkning genom emigrationen. Namnen på dessa kommuner är ingraverade i fundamentet. I Florida, Lake Worth har ett liknande monument, “Finnish Immigrant Monument”, upprättats till minne av de finländska emigranterna. På monumentet ser man två fåglar som landar.

Smörmagasinet, Västra hamnen

Då Hangö blev en viktig exporthamn för smöret, krävde smörexportörerna att ett tidsenligt magasin skulle byggas i Västa hamnen och det uppfördes 1907–1909. Planerare var arkitekten, professor Gustaf Nyström. Smörmagasinet byggdes i en våning med tegelväggar, som är beklädda med ortens röda granit. För byggnadens bärande konstruktioner användes armerad betong. Smörmagasinet är det första byggnadsobjektet i vårt land i vilket man har använt i förväg tillverkade betongelement. Under åren 2000 och 2001 renoverades byggnaden för att kunna användas som passagerarterminal för rederiet Superfast Ferries. Idag fungerar bl.a. hamnkontoret samt en lunchrestaurang i byggnaden, som under tidens gång har bevarat sin ursprungliga charm. Byggnaden är skyddad och är en av stadens många historiska sevärdheter.

Övriga besöksmål

• Emigranthotell och -kontor, Boulevarden 15
• Ryskt emigranthotell, Nycandergatan 10
• Emigranternas dansplats, Parkbergen
• Minnesplatta om emigrationen till Amerika, Bulevarden 15
Läs mer om migration:
www.migrationinstitute.fi

Mer om Hangös historia på Hangö stads webbplats: www.hanko.fi

Guidade historieturer

Hangö som rysk marinbas 1940-41

I samband med Moskvafreden 13.3.1940, som avslutade vinterkriget arrenderades Hangö ut som rysk marinbas till Sovjetunionen för 30 år....

Hangö sett från vattentornet

Hangö vattentorn har en fantastisk utsikt över hela udden; härifrån syns både platserna för historiska händelser och nutid. Under guidningen...

Sevärdheter i Hangö

Bekanta dig närmare med ett havsnära Hangö tillsammans med en kunnig guide. Vi vandrar i stadens centrum samtidigt som vi bekantar oss med...